Pressmeddelande, Ungdomsforskningssällskapet & Statens ungdomsråd, 20.3.2018
Ungdomsbarometern 2017: Unga är positivt inställda till lärande och utbildning
Unga i Finland är positivt inställda till lärande och utbildning. I Ungdomsbarometern 2017 utreddes ungas värderingar och attityder gentemot lärande och utbildning. Av ungdomarna som deltog i undersökningen tror 94 procent att utbildning kommer att förbättra deras sysselsättningsmöjligheter betydligt. Unga upplever att allmänbildning är värdefullt, och största delen berättar att de studerar ett ämne som de tycker om.
Ojämlikhet skapar hinder på studievägen
Ekonomiska hinder kan inskränka ungdomars möjligheter att bestämma vilken bransch eller vid vilken läroanstalt de vill studera. Ungdomsbarometerns resultat beträffande den ekonomiska ojämlikhetens inverkan på unga personers studieval är inte trevlig läsning. Ekonomiska skäl har till exempel en inverkan på de beslut ungdomarna fattar beträffande studieplats eller får dem att dra ut på studietiden. Av alla deltagare berättade 17 procent att de gallrat bland sina studiealternativ på grund av en brist på pengar. Ekonomiska skäl har i synnerhet gjort det svårare för unga som inte har en examen eller en studieplats att utbilda sig: nästan hälften av dem har tvingats gallra bland sina studier eller avsluta dem på grund av en brist på pengar.
Ofta fortsätter den ekonomiska ojämlikheten också på fritiden. 40 procent av deltagarna har låtit bli att börja med en hobby och en tredjedel har tvingats sluta men en hobby av ekonomiska skäl. Bristen på pengar har också en negativ inverkan på de ungas mänskliga relationer: en fjärdedel av deltagarna har låtit bli att träffa sina vänner på grund av en brist på pengar. Denna statistik har stigit betydligt sedan 2015.
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar såväl ungdomarnas skoltrivsel och hur väl de uppnår högre examina som deras sociala förtroende. Föräldrarnas höga utbildning ökar det upplevda lärandet både i och utanför skolan.
Unga behöver handledning
17 procent av ungdomarna berättar att de avbrutit sina examensstudier i något skede. Den främsta orsaken till avbrytandet är att de valt fel bransch. Svag skoltrivsel och belastningen av sådant som händer utanför studierna påverkar också avbrytandet.
Majoriteten av ungdomarna fortsätter dock sina studier, och avbrotten kan ses som en del av processen att hitta den rätta studievägen. En beaktansvärd observation är att pojkar som helt hamnat utanför utbildning berättar att de endast fått lite information om utbildningsalternativ, i synnerhet från myndigheter och yrkespersoner.
För att stöda dem som avslutat eller avbrutit sina studier att på nytt söka sig till studier kunde man införa en skyldighet för grundskolor och andra stadiets läroanstalter att erbjuda handledning efter att eleven avslutat skolan, så att de elever som avslutat eller avbrutit sina studier kunde få tillgång till studiehandledning i ett ytterligare år.
Lärande är inte begränsat till skolvärlden – lärande utanför skolan är viktigt
Ungdomsbarometern utredde för första gången ungas upplevelser av lärande utanför skolan, till exempel på fritiden, i samband med hobbyer och i arbetslivet. Fastän skolans betydelse i att stärka studiefärdigheterna är stor, upplever ändå ungdomarna att de också lärt sig många färdigheter utanför skolan. Unga lär sig i synnerhet påverkansfärdigheter och ekonomiska färdigheter dåligt både i och utanför skolan, medan de lär sig allmänbildning och social växelverkan både i och utanför skolan. De ungas upplevelser av lärandet av flera viktiga färdigheter i skolan har dock minskat på tio år.
Det är beaktansvärt att lärandet utanför skolan inte heller är jämlikt: de som inte har en studieplats och en examen från andra stadiet deltar inte i handledda studier under fritiden, t.ex. utbildning som ordnas av organisationer och institut. Lärandet hopas på utbildade föräldrars barn både i och utanför skolan.
Belåtenhet med livet och socialt förtroende
Ungdomsbarometern har följt upp ungas belåtenhet med livet i 20 år. Belåtenheten med det egna livet har varit relativt stabil, men den har sjunkit något i synnerhet bland flickor. Ungdomars sociala förtroende håller också på att sjunka, och det är svagast bland arbetslösa unga.
En positiv faktor är att den upplevda samhörigheten med det finländska samhället har ökat. Utbildning, god hälsa och mänskliga relationer samt en hållbar ekonomisk situation ökar ungdomarnas upplevda välbefinnande.
Ytterligare information om regional jämlikhet
Ungdomsbarometern, som publicerats varje år sedan 1994, mäter 15–29-åriga finländares värderingar och attityder. Ungdomsbarometern genomförs årligen som samarbete mellan Statens ungdomsråd och Ungdomsforskningssällskapet. Ungdomsbarometern tar tag i olika teman och ämnen som är aktuella för ungdomarna, men upprepar vissa frågor regelbundet. Frågorna som upprepas varje år gör det möjligt att följa med förändringar och upptäcka trender. Temat för barometern 2017 var lärande och utbildning.
Med tanke på jämlikhet inom utbildningen är det regionala perspektivet viktigt. Ytterligare information om detta ämnesområde kommer att ges i en studie som blir färdig hösten 2018 som behandlar studievägarna och -attityderna hos unga som bor i glesbygden. Materialet, som baserar sig på ett tilläggssampel till Ungdomsbarometern, samlades samtidigt som materialet för denna studie.
Uppgifter om publikationen:
Elina Pekkarinen & Sami Myllyniemi (red.) Lärostigar och -vägrenar. Ungdomsbarometern 2017
ISBN (inb.) 978-952-7175-55-2, ISBN (PDF) 978-952-7175-56-9. Publikationer (Ungdomsforskningssällskapet) ISSN 1799-9219, nr 200, Kenttä, Webbpublikationer (Ungdomsforskningssällskapet) ISSN 1799-9227, nr 129, Publikationer från Statens ungdomsråd ISSN 1455-268X (inbunden), nr 58, Publikationer från Statens ungdomsråd ISSN 2341-5568 (webbpublikation), nr 58. 212 s., inb., 28 euro.
Kan beställas från Ungdomsforskningssällskapets webbutik: www.nuorisotutkimusseura.fi/julkaisut/verkkokauppa.
Ungdomsbarometern kan läsas avgiftsfritt på adressen: https://tietoanuorista.fi/nuorisobarometri.
Ytterligare information:
Forskare Sami Myllyniemi
Ungdomsforskningssällskapet
tel. 040 715 1721
sami.myllyniemi@nuorisotutkimus.fi
Forskningschef Elina Pekkarinen
Ungdomsforskningssällskapet
tel. 040 846 8624
elina.pekkarinen@nuorisotutkimus.fi
Specialforskare Tomi Kiilakoski
Ungdomsforskningssällskapet
tel. 040 504 6432
tomi.kiilakoski@nuorisotutkimus.fi
Generalsekreterare Herttaliisa Tuure
Statens ungdomsråd
tel. 02 953 30356
herttaliisa.tuure@minedu.fi