Pressmeddelande, statens ungdomsråd och Ungdomsforskningssällskapet 12.3.2019
Ungas intresse för politik på rekordnivå
Unga har en positiv inställning till demokrati och värdesätter den. I Ungdomsbarometern 2018 utreddes ungas uppfattningar av sina egna möjligheter och sätt att påverka i samhället. Ungdomsbarometern visar att ungas intresse för politik har ökat: I enkäten år 2018 var andelen som var åtminstone lite intresserade av politik större (61 %) och andelen som var helt likgiltiga mindre (8 %) än någonsin tidigare under de drygt 20 år som uppföljning har gjorts. Även andelen personer som var med i politisk verksamhet har ökat i synnerhet i gruppen med personer under 20-år. ”Man har varit rädd för att demokratin är sönder. Åtminstone i ljuset av resultaten i denna Ungdomsbarometer behöver man inte bekymra sig för ungas tro på möjligheterna att påverka och vilja att arbeta för förändring”, konstaterar Ungdomsbarometerns redaktör Elina Pekkarinen.
Ökad tilltro på i synnerhet utomparlamentarisk påverkan
Majoriteten av de unga tror på traditionella sätt att påverka. Unga anser att de effektivaste sätten att påverka är att ställa upp i val, att rösta och att vara aktiv i organisationer eller ungdomsfullmäktige. Det är anmärkningsvärt att andelen som anser det vara effektivt att påverka genom köpbeslut har ökat från knappt en tredjedel år 2013 till 57 procent i dag. Även andelen som anser att politisk diskussion i sociala medier eller på nätforum är ett effektivt sätt att påverka har ökat.
Ungas samhälleliga aktivitet har ökat, men ungas politiska deltagande varierar beroende på utbildningsnivån.
Unga deltar i påverkan på många olika sätt. Deltagarna i Ungdomsbarometern hade oftast påverkat genom att rösta (79 %), genom köpbeslut (77 %) och genom att diskutera politiska frågor (37 %). Även tron på att det är effektivt att påverka genom köpbeslut har ökat: andelen som påverkat genom köpbeslut har ökat avsevärt jämfört med 2013, då endast 60 procent någon gång hade påverkat genom köpbeslut. Även andra så kallade utomparlamentariska påverkansmetoder, såsom att delta i demonstrationer och politisk diskussion i sociala medier har ökat i synnerhet bland unga som är intresserade av politik. Bland dessa unga var även traditionella sätt att påverka populära.
”Ungdomsbarometern stöder inte tanken om ett ”buffé-bord” i påverkan, där unga väljer det sätt att delta som passar dem bäst. Påverkansmetoderna hopar sig hos samma unga”, säger Ungdomsforskningsnätverkets forskare Tomi Kiilakoski.
Ungas politiska deltagande varierar beroende på utbildningsnivån. Högskoleutbildade deltar mer aktivt i val och i organisationer än andra, medan exempelvis de som helt saknar utbildning oftare än andra påverkar genom att delta i diskussioner i sociala medier och genom att låta bli att rösta.
Den europainriktade generationen förhåller sig positiv till internationell mobilitet och utveckling av färdigheter för konfliktlösning.
Enligt Ungdomsbarometern anser två av tre unga att medlemskapet i Europeiska unionen har varit gynnsamt för Finland, och därtill litar unga på EU klart mer än tidigare. Detta vittnar om ungas positiva inställning till Europa. Därtill upplever unga att de har mycket gemensamt med andra europeiska ungdomar. Även om resultaten huvudsakligen är positiva med tanke på Europas framtid så anser omkring var tredje ung person att den europeiska integrationen redan har gått för långt.
Ungdomsbarometerns resultat visar också att majoriteten av de unga är allt mer toleranta och positivt inställda till invandring. Var tredje ung person vill ha fler utlänningar i Finland. Därtill anser 96 procent av deltagarna att det är viktigt att människor kan resa fritt och lära känna andra kulturer. Samtidigt bekymrar sig unga för utmaningar som gäller den globala mobiliteten. På basis av svaren kan inställningen till invandring och invandrare som helhet anses vara väldigt moderat eller positiv.
”Också det är ett positivt resultat att upp till 80 procent av deltagarna ansåg att fred är en fråga om vilja och att närmare 90 procent ville lära sig mer färdigheter som gäller konfliktlösning. Med andra ord verkar det vara så att unga själva anser att konfliktlösning är en viktig sak som de vuxna i samhället måste förbereda dem på”, konstaterar Kiilakoski.
Upplevelser av osäkerhet och otrygghet ökar kraftigt, men optimismen ökar ändå
Allt fler unga upplever osäkerhet på grund av klimatförändringen, den världspolitiska situationen och internationell terrorism. På tio år har osäkerheten i anknytning till dessa globala fenomen ökat kraftigt: till exempel har andelen som upplever mycket osäkerhet på grund av klimatförändringen fördubblats på tio år. Därför är det kanske överraskande att man dock i genomsnitt är mer optimistiska än tidigare i fråga om världens framtid.
”Osäkerhet eller oro leder därmed inte nödvändigtvis till pessimism, vilket är positivt förutom ur en individuell synvinkel även med tanke på påverkan. Unga som bekymrar sig för världsläget, såsom den internationella politiska situationen eller klimatförändringen, är nämligen med större sannolikhet även aktiva samhällspåverkare”, konstaterar Ungdomsforskningsnätverkets forskare Sami Myllyniemi.
I det finländska samhället upplever unga relativt mycket osäkerhet på grund av utslagning av unga (60 %), rasistiskt våld (46 %), välfärdstjänsternas framtid (45 %) och den ökande ojämlikheten bland finländare (41 %).
Antalet unga som är mycket optimistiskt inställda till sin egen framtid har ökat jämfört med 2016, likaså är unga över lag mer optimistiskt inställda till världens framtid än tidigare.
Ungdomsbarometern är en forskningsserie som sedan 1994 årligen på ett mångsidigt sätt belyser värderingar och attityder hos ungdomar i åldern 15–29 år bosatta i Finland. Ungdomsbarometern 2018 grundar sig på 1901 telefonintervjuer. Ungdomsbarometern genomförs årligen i samarbete mellan Statens ungdomsråd och Ungdomsforskningsnätverket. Ungdomsbarometern tar tag i ärenden som är aktuella för unga med växlande teman, men upprepar vissa undersökningsfrågor regelbundet. Frågorna som upprepas i samma form varje år gör det möjligt att följa upp förändringar och upptäcka trender. År 2018 var temat för undersökningen makt och påverkan.