NUORISOBAROMETRI 2008

Mitä Kuuluu? Nuorisobarometri 2008 pääteemana nuorten suhde kuntaan ja paikalliseen vaikuttamiseen

Nuorisobarometrin 2008 pääteemana on ajankohtaisesti nuorten suhde kuntaan ja paikalliseen vaikuttamiseen. Mitä kuuluu? pureutuu kuulemisen, kuuntelemisen ja kuulumisen kysymyksiin kunnissa: 1933 nuorta kertoo kuulumisiaan omasta arjesta, arvoista ja asenteista. Mitä kuntaan kuuluu? Nuoret purkavat käsityksiään siitä, millä tolalla nuorten asiat kunnassa ovat, missä nuoret viettävät arkista aikaansa, ja miten tyytyväisiä he ovat paikallisiin palveluihin – olipa kyse kunnan ja järjestöjen tai nuorten omaehtoisesta toiminnasta. Miten vaikuttaminen kuuluu? Mihin nuorten huuto kuuluu kunnissa, ja vastaako siihen kukaan. Mihin kuulut? Nuoret kertovat lisäksi siitä, mihin he tuntevat yhteenkuuluvuutta ja mistä he näkevät jäävänsä syrjään. Kunta-teeman lisäksi barometri tarjoaa tietoa pysyvistä perusteemoista, kuten työ ja koulutus, asuminen, tulevaisuus ja sosiaalinen elämä sekä nuorten tyytyväisyys elämään ja sen eri osa-alueisiin. Uutuutena mukana on nuorisoalan toimijoiden puheenvuoroja erikoisteemoista, jotka raottavat nuorten arkisen vaikuttamisen käytäntöjä ja haasteita.

Nuorisobarometrin 2008 mukaan nuorten luottamus poliittisiin instituutioihin on lisääntynyt. Lähes puolet nuorista olisi valmiita olemaan myös jäseniä puolueessa. Lisäksi ollaan valmiimpia lähtemään ehdokkaiksi vaaleihin. Samoin usko demokratian toimivuuteen on kasvussa. Nähtävissä on, että paikallisten vaikuttamiskanavien käyttö on lisääntynyt ja aktiivista toimintaa yhteiskunnallisissa järjestöissä pidetään entistä tärkeämpänä. Myös nuorten valmius osallistua eri tavoin tärkeäksi koettujen asioiden puolesta on kasvussa.

Nuorten kiinnostus politiikkaa kohtaan näyttää kääntyneen laskuun. 42% nuorista sanoo olevansa ainakin jonkin verran kiinnostuneita politiikasta. 35% on vain vähän kiinnostuneita politiikasta ja ei lainkaan kiinnostuneita on 22% – suurempi osuus kuin kertaakaan aikaisemmin Nuorisobarometrien historiassa.

Erityisesti kiinnostus kuntapolitiikkaa kohtaan on alhaisempi kuin kiinnostus politiikkaan yleensä. Jonkin verran kiinnostuneinen osuus on vain 27%.

Haastatelluista nuorista 50% sanoi äänestävänsä varmasti ja 30% todennäköisesti. 18-vuotiaista 39% aikoo äänestää varmasti ja 19-29-vuotaista 45%. Politiikasta erittäin kiinnostuneista nuorista aikoo äänestää kuntavaaleissa 83%. Työttömistä nuorista aikoo äänestää vain 31%. Yliopistotutkinnon suorittaneista aikoo varmasti äänestää 71%, ammatillisen perustutkinnon suorittaniesta 43% ja vailla mitään toisen asteen koulutusta olevista 34%.

Niistä nuorista jotka aikovat äänestää syksyn kuntavaaleissa, suurempi osuus on sijoittanu itsensä vasemmisto-oikeisto-jatkumon jompaankumpaan päähän kun taas nukkuvat äänestäjät ovat enimmäkseen siltä väliltä. Vasemmistoon samaistuvista 58% aikoo varmasti äänestää, oikeistoon sijoittuvista 63%. Puoluekannan mukaan aktiivisimpia ovat RKP:n, kokoomuksen ja keskustan kannattajat.

Yli 18-vuotiailta nuorilta kysyttiin myös puoluetta, jonka he kokevat itselleen läheisimmäksi, jos vaalit olisi pidetty haastatteluhetkellä. 32% ei kertonut kantaansa. Vihreiden kannatus on 18-29-vuotaiden nuorten keskuudessa 22%. Alle 30-vuotiaiden äänestäjien keskuudessa demareiden kannatus on selvästi matalampaa kuin vaaleissa yleensä – 14 %. Nuorten kokoomuksen ja keskustan kannatus ei suuresti poikkea puolueiden kannatuksesta koko äänestäjäkunnan parissa.

Kokoomuksen ja vihreiden kannatus näyttää olevan nuorten keskuudessa lievässä kasvussa, keskustan lievässä laskussa ja SDP:n kannatus on laskenut nuorten parissa jyrkästi.

Nuorisobarometrin mukaan nuoret ovat enemmän maaseutuhenkisiä kuin urbaaneita, enemmän arvoliberaaleja kuin arvokonservatiiveja, enemmän yhteisöllisiä kuin yksilökeskeisiä ja enemmän globalisaatiomyönteisiä kuin globalisaatiokielteisiä.

Miehistä 24% ja naisista 13% sijoittuu kova-pehmeä akselilla akselin kovempaan päähän.Vanhemmissa ikäryhmissä pehmeämmät arvot ovat yleisempiä. Tämä liittyy iänmyötä kasvavaan koulutustasoon, joka on erittäin voimakkaassa yhteydessä pehmeiden arvojen kanssa. Puoluekannan mukaiset erot kova-pehmeä-ulottuvuudella ovat suhteellisen selvät. Kokoomuksen tai perussuomalaiset lähimmäksi puolueekseen nimeävät nuoret ovat yhteiskunnallisilta arvoiltaan kovimpia. Vihreitä, vasemmistoliittoa tai kristillisiä kannattavat puolestaan pehmeimpiä.

Nuoret naiset ovat miehiä hieman arvoliberaalimpia, samoin kuin ruotsinkieleiset suomenkielisiä arvoliberaalimpia. Myös kaupunkimaisissa kunnissa asuvat ovat arvoliberaalimpia kuin maaseutumaisissa kunnissa ja pääkaupunkiseudun nuoret ovat vielä muitakin kaupunkilaisia arvoliberaalimpia. Myös korkea koulutustaso liittyy arvoliberaaliin asenteeseen.

Arvoliberaaleipia ovat vasemmistoliiton ja vihreiden kannattajat ja arvokonservatiivisimpia kristillisdemokraattien, kokoomuksen ja perussuomalaisten kannattajat.

Verkkoäänestämiseen nuoret suhtautuvat barometrin mukaan positiivisesti. Nuorten arvioivat, että toteutuessaan se lisäisi niin omaa kuin muiden äänestysaktiivisuutta. Nuorista yli 90% uskoo, että äänestysaktiivisuus lisäntyisi, jos nettiäänestäminen olisi mahdollista.

Nuorisobarometri  mukaan nuoret käyttävät nettiä keskimäärin 10,2 tuntia viikossa.

Nuorisobarometrissa selvitettiin myös nuorten kokemuksia siitä, ovatko he voineet aidosti vaikuttaa asuinkuntansa asioihin. Jopa 42 % vastanneista ei koe, että heillä olisi oikeita vaikuttamisen mahdollisuuksia kunnassaan.

kunnanpalveluista kysyttäessä nuorisotalo ja nuorisotyöntekijä nousevat kovaan arvoon.

Kaikkein tyytyväisimpiä nuoret ovat kirjastoihin, kouluihin sekä liikunta- ja urheilupalveluihin. Nuoret pitävät nuorisotyötä ja nuorille suunnattuja palveluita entistä tärkeämpinä, verraten aikaisempiin Nuorisobarometreihin.

Nuorista 60% arvioi oman kuntansakeskimääräistä paremmaksi paikaksi elää.

Ilmastonmuutosta kohtaan nuoret tuntevat enemmän pelkoja kuin ennen, mutta toimintaa luonnon ja ympäristön suojelemiseksi pidetään vähemmän tärkeänä kuin vuosituhannen vaihteessa.

Nuoreista 87% suhtautuu optimistisesti omaan tulevaisuuteensa, kun maailman tulevaisuuteen suhtautuu positiivisesti vain n. 25%.

Nuorisobarometrin 2008 mukaan yhteenkuuluvuuden tunne on 20–24-vuotiailla pojilla tätä nuorempia ja vanhempia matalammalla tasolla suhteessa perheeseen, kouluyhteisöön ja asuinyhteisöön. Perheeseen ja kouluyhteisöön 20–24-vuotiaat pojat tuntevat vähemmän kiinteää kuuluvuutta kuin samanikäiset tytöt. Nuorisobarometri 2008 osoittaa, että neljän viimeisen vuoden aikana on erityisen selvästi löyhtynyt yhteenkuuluvuuden tunne harrastusseuroihin ja muihin vapaa-ajan yhteisöihin.

Nuorilta kysyttiin mitä peruskoulussa tai toiseenasteen koulutuksessa oppimia asioita he pitävät tärkeänä elämässä pärjäämisen kannalta. Tärkeimpänä taitona nuoret pitävät sosiaaliset taidot (erittäin tärkeä 67%), enemmistö pitää tärkeinä myös päätöksentekokykyä ja suvaitsevaisuutta. Vähiten kysytyistä asioista nuoret puolestaan uskovat elämässä pärjäämisessä tarvittavan valmiuksia yhteiskunnalliseen vaikuttamiseen (erittäin tärkeää 8%, tärkeää 46%). Tulos ei kuitenkaan tarkoita, että nuoret eivät haluaisi ottaa vastuuta ympäröivästä maailmasta, sillä kun nuorilta kysyttiin ”kuinka tärkeänä pidät seuraavia asioita omassa elämässäsi?” nousee vastuun ottaminen maailman tulevaisuudesta korkealle, tärkeänä pitää neljä vastaajaa viidestä.

Nuorten oman kokemuksen mukaan peruskoulussa ja toisen asteen koulutuksessa oppii sosiaalisia taitoja erittäin paljon tai paljon (yht. 82%), sen sijaan valmiuksia vaikuttaa lähiympäristöön oppii erittäin paljon tai paljon 37% ja valmiuksia yhteiskunnalliseen vaikuttamiseen oppii erittäin paljon tai paljon vain 29%

SAMMANDRAG

Delegationen för ungdomsärenden ger sedan 1994 årligen ut publikationsserien Ungdomsbarometern. I den redogörs för värden och attityder hos finländska ungdomar i åldern 15–29 år. Sedan 2004 har Ungdomsbarometern utarbetats i samråd med Ungdomsforskningsnätverket. Ungdomsbarometern 2008 baserar sig på 1 933 telefonintervjuer som Taloustutkimus gjorde i april-maj 2008. Genom att jämföra resultaten med tidigare publicerade barometrar fås uppföljningsinformation om hur de ungas attityder har förändrats sedan 1994. Tidsperioden är tillräckligt lång för att faktiska trender ska kunna observeras.

Valet av årets huvudtema för Ungdomsbarometern har inspirerats av höstens kommunalval och är de ungas förhållande till kommunen och lokal påverkan. Temat kommun omfattar endast cirka halva publikationen därför att ett stort antal av de ämnesområden som tidigare har ingått i Ungdomsbarometern också har tagits med. Ungdomsbarometern omfattar alltså inte bara aktuella, eller på annat sätt viktiga, nya teman utan också kärnområdet för barometern, d.v.s. observation av förändringar.

Plötsliga förändringar i de ungas värden och attityder är sällsynta. Det är naturligt att förändringar och trender intresserar, de bör dock inte komma i vägen för det faktum att de ungas värden i allmänhet är relativt stabila. Som exempel kan nämnas att när de unga tillfrågas om hur viktiga olika saker är för dem i livet förefaller det utifrån svaren som om det knappt alls har skett några förändringar under det här årtiondet. Det allra viktigaste för de unga är fortfarande den tid som de tillbringar med familjen och övriga närstående, genast därefter kommer den tid som de tillbringar med vänner och kamrater. Cirka fyra av fem anser att båda är mycket viktiga. I praktiken anser alla att de är åtminstone ganska viktiga.

De största förändringarna observeras i de värderingar som unga har i fråga om betydelsen av att kämpa för att få en bra och uppskattad samhällelig position. År 2000 ansåg var tionde att det här är mycket viktigt, i år var femte. Jämfört med tidigare år anser också allt fler att det är viktigt att vara aktiv i olika samhällsorganisationer.

Enligt undersökningen har organisationsverksamheten således blivit allt viktigare. De ungas konkreta engagemang i planering av det egna bostadsområdet, och påverkan av de tjänster som tillhandahålls där, håller också på att tillta. De unga tar mer än tidigare kontakt med tjänsteinnehavare, undertecknar vädjanden och deltar i parti- och boendeföreningsverksamhet. En del av förändringarna beror uppenbarligen på det att internet har blivit vanligare, och att den har utvecklats till en ny påverkningsarena.

I den andra frågeserien om deltagande undersöktes inte deltagandet i egentlig mening utan de ungas villighet att göra olika saker. De unga vill helst engagera sig genom att underteckna olika vädjanden eller adresser, delta i strejker, skriva insändare och ansluta sig till betalnings- eller köpbojkotter. Villigheten att påverka genom de här olika medlen håller dessutom på att öka. Av alla de verksamhetsformer som togs upp i undersökningen var det bara allmänna demonstrationer som de unga inte längre är så intresserade av att delta i. En attitydförändring gentemot partiverksamhet bör också noteras. För tio år sedan uppgav cirka en tredjedel av de unga att de kanske eller med säkerhet var villiga att ansluta sig som medlem till ett politiskt parti. Nu uppgår andelen redan till närmare hälften. Viljan att överväga en kandidatur har också ökat kraftigt. Förändringarna stärker den trend som även har iakttagits i tidigare barometrar i fråga om att de ungas attityd till partiverksamhet och annan konventionell politik håller på att utvecklas i en positiv riktning.

När de unga tillfrågas om intresset för politik får man däremot en relativt annorlunda bild. Intresset för politik ökade stegvis i de undersökningar som gjordes på 1990-talet. Intresset har dock börjat sjunka under det här årtiondet. För närvarande uppger 43 procent av de unga att de åtminstone i någon mån är intresserade av politik. Nästan lika många (35 procent) är bara en aning intresserade och andelen av dem som inte är alls intresserade är större än någonsin hittills, d.v.s. 22 procent. Den påtagligaste förändringen jämfört med den föregående barometern är att andelen unga som inte är alls intresserade av politik har ökat klart. Andelen unga som är intresserade av politik är i sin tur så gott som oförändrad. Det är viktigt att följa de ungas intresse eller ointresse för politik. På samma gång bör man dock komma ihåg att det här inte ger upplysningar om hur de unga upplever politiken, och inte heller om hur intresset kan komma till utlopp i handlingar.

Eftersom kommunalvalet är i antågande klarlades också de ungas intresse för kommunalpolitik. Intresset ligger på en klart lägre nivå än intresset för politik överlag och är något lägre än i den undersökning som gjordes för tio år sedan. Det finns många osäkerhetsfaktorer i fråga om hur de här trenderna, som även sinsemellan står i konflikt med varandra, slutligen kommer att synas i röstningsaktiviteten under höstens val. På grundval av den information som undersökningen ger vid handen går det inte att direkt sluta sig till något om röstningsaktiviteten. Själva valet är också förknippat med olika faktorer som på förhand inte går att beakta ens i de allra bästa kalkylerna. Utifrån resultaten från Ungdomsbarometern 2008 går det dock att med försiktighet förutspå en lindrig ökning i de ungas röstningsaktivitet.

Oron för att de unga låter bli att rösta har till en del satt fart på en diskussion om att ta i bruk möjligheten att rösta via internet. Utifrån de ungas egna bedömningar förefaller det som om röstningsaktiviteten kommer att öka om möjligheten att rösta via internet realiseras. Över hälften tror att deras egen röstningsaktivitet ökar och i praktiken finns det ingen som tror att möjligheten att rösta via internet skulle ha en negativ effekt på den egna röstningsivern. De unga anser att möjligheten att rösta via internet framför allt kommer att ha en gynnsam effekt på röstningsaktiviteten hos andra ungdomar: över 90 procent anser att röstningsaktiviteten kommer att öka.

De ungas delaktighet i samhället är ett komplex som omfattar mycket mer än bara oron för röstningsaktiviteten, vilken väcks inför ett val. I Ungdomsbarometern utreddes även de ungas erfarenheter av faktiska möjligheter att påverka olika ärenden på bostadsorten. Resultatet är inte alltför uppmuntrande. På en femgradig bedömningsskala ger färre än en av fem betyget fyra eller fem. En dryg tredjedel av ungdomarna anser att deras möjligheter att påverka motsvaras av en medelmåttig trea. Rentav 42 procent anser att deras faktiska möjligheter att påverka inte ens motsvarar en trea. De ungas erfarenheter av hur beslutsfattarna i den egna kommunen eller staden förhåller sig till unga som påverkare är inte smickrande. Endast var sjätte uppger att beslutsfattarna anser att de unga är viktiga diskussionspartner eller påverkare i alla eller nästan alla ärenden. Var tionde är av den åsikten att unga aldrig tas på allvar som påverkare i olika frågor. Det är viktigt att de här resultaten uppmärksammas därför att om den unga själv får uppleva att han eller hon kan påverka genom sina åsikter, kommer detta av allt att döma att ha en stor effekt på utvecklingen till en aktiv medborgare.

Vid sidan om påverkningsrelaterade frågor utreddes även de ungas ställningstaganden avseende innehållet i kommunalpolitiken. Andelen unga som är redo för en höjning av kommunalskatten om medlen används för att främja de tjänster som kommunen tillhandahåller har ökat från en fjärdedel i undersökningen 1996 till 45 procent. Majoriteten av de unga är också av den åsikten att kommunerna själva bör tillhandahålla merparten av de mest centrala välfärdstjänsterna. En stor förändring jämfört med en kommunundersökning som gjordes för drygt tio år sedan i anslutning till det här ämnesområdet är att de unga håller på att bli alltmer kritiska till att kommunerna konkurrensutsätter sina tjänster. År 1996 ansåg två av tre att det är bra att kommunerna konkurrerar med privata tillhandahållare av tjänster, nu har andelen sjunkit till 40 procent.

Ett tänkesätt som accentuerar samhällets roll avspeglas även i hur de unga placerar sig på den politiska axeln vänstern-högern. År 1996 identifierade sig 12 procent av de unga i ålder 18–29 år med dem som stod långt till vänster, andelen uppgår nu till 23 procent. Att de ungas samhälleliga ståndpunkter har flyttats till den vänstra flygeln kommer dock egentligen inte till synes i partistödet, åtminstone inte när det gäller sympatierna för traditionella vänsterpartier. De grönas uppsving passar dock bra in i bilden eftersom de unga som ställer sig bakom de gröna uppger sig höra hemma längre till vänster än de som stödjer SDP. I själva verket uppger 15 procent av dem som ställer sig i närheten av SDP att de snarare är högerinriktade. Av alla som deltog i undersökningen placerar sig något fler bland högern än vänstern.

Ett sätt för att mäta om kommunen har skött sina uppgifter på ett framgångsrikt sätt är att fråga hur bra det är att bo och leva i kommunen. De ungas inställning till den egna kommunen har blivit positivare. Enligt undersökningen anser redan nu 60 procent att den egna kommunen är bättre än det genomsnittliga. De bästa betygen fick stadsmässiga kommuner, framför allt i huvudstadsregionen, och universitetsstäder.

I undersökningen klarlades även hur nöjda de unga är med enskilda tjänster. De unga är mest belåtna med biblioteken, skolorna och motions- och idrottstjänsterna. De är däremot inte så nöjda med socialbyråerna, arbetsförmedlingen och Folkpensionsanstalten. De allra nöjdaste bor i städer framför allt i huvudstadsregionen. Skillnaderna jämfört med landsortskommunerna med tanke på nöjdhet påträffas särskilt i fråga om kulturrelaterade tjänster och kollektivtrafik.

Frågor relaterade till tjänster inom ungdomsväsendet besvarades endast av dem som var under tjugo år eftersom genomsnittsåldern hos dem som brukar tjänster inom ungdomsväsendet är klart lägre än hos den totala målgruppen för Ungdomsbarometern. Enligt undersökningen finns det mest missnöje i anslutning till nätverksungdomsarbete och de ungas möjligheter att påverka. De unga är mycket nöjda med utflykter, läger och evenemang, ungdomsarbetare och ungdomslokaler. Frågan som gällde ungdomsarbetarna delades ytterligare in i två delar: omfattning och verksamhet. En viktigt iakttagelse är att de unga är klart nöjdare med den verksamhet som ungdomsarbetarna bedriver än med antalet ungdomsarbetare.

För att få reda på hur viktigt det är med tjänster inom ungdomsväsendet ställdes det direkta frågor samtidigt som korrelationer mellan enskilda tjänster och den totala nöjdheten räknades ut. Angelägenhetsordningen är densamma oberoende av om det ställs direkta frågor eller om resultatet räknas ut från svaren: ungdomslokaler och ungdomsarbetare har största prioritet. De unga anser också att det är viktigare än för sex år sedan att så gott som alla serviceformer tillhandahålls i hemkommunen. Utifrån detta går det antagligen att dra den slutsatsen att dagens unga är mer benägna än tidigare att lägga vikt vid tjänster inom ungdomsväsendet och kommunala tjänster med inriktning på de unga. Betydelsen av att det finns ungdomsarbetare, möjligheter till att använda internet, lokaler för fritidssysselsättning och ungdomsfullmäktige har ökat kraftigt.

De unga känner en stark samhörighet med familjen och vänskapskretsen. Därefter följer samhörigheten med släkten, skol-/arbetskollektivet och det finländska samhället. Övriga kollektiv ligger klart efter de här. Jämfört med situationen för fyra år sedan känner de unga numera mindre samhörighet med merparten de sociala kollektiv som räknas upp i undersökningen. Samhörighetskänslan i fråga om olika hobbyklubbar och övriga föreningar som ordnar fritidssysselsättning är i sin tur stor. Den regionala samhörighetskänslan har dock avtagit i förhållande till såväl bostadskollektiv, stadsdel eller by, stad eller kommun som ett visst område i landet.

De ungas upplevelser av osäkerhet och otrygghet är relaterade till de stora frågorna om klimatförändring och energitillförsel. De största av de osäkerhetsfaktorer som mer direkt är förankrade i egna och närståendes möjligheter att klara sig är den egna utkomsten och familjemedlemmarnas trygghet och välfärd. De unga känner mindre osäkerhet inför merparten av de frågor som togs upp för fyra år sedan. Enligt undersökningen har oron för det världspolitiska läget och otryggheten i det egna bostadsområdet minskat. Osäkerhetskänslan som har att göra med klimatförändringen, som beror på människan, har ökat mest.

För att klarlägga de ungas framtidstro fick de som deltog i undersökningen svara på hur optimistiska eller pessimistiska de är i förhållande till framtiden. De unga är mer positivt inställda till sin egen framtid (optimistiska 87 procent) än till Finlands framtid som hemland (optimistiska 74 procent). Enligt undersökningen är de som var under trettio år redan betydligt mera pessimistiskt inställda till den globala framtiden överlag, endast en fjärdedel ser optimistiskt på framtiden. Den centrala frågan även i det här sammanhanget är på vilket sätt oron för världsläget får utlopp i handlingar.